"When in Rome..." brukar man ju säga, angående att ta seden dit man kommer. Följaktligen tog vi tillfället i akt att sista torsdagen i november fira den amerikanska kristna högtiden Thanksgiving. Traditionen påbjuder att man denna dag äter kalkon, som de vänliga indianerna enligt historien gav till de puritanska pilgrimerna som hade ont om mat. Det är ju tacksamt att anlägga ett post-kolonialt perspektiv på det här. Nämligen hur indianerna, som idag åtminstone i teorin är fullvärdiga människor, ses som Guds instrument. Det är ju inte indianerna man tackar för maten, utan Gud.
Succé.
Det var gott med kalkon i alla fall, och till slut blev det sådär fint. Däremellan hade vi dock råkat spåna oss rejält, i efterhand kan man nog sluta sig till att vissa av kockarna kanske druckit mer vin under de tre-fyra timmarna som kalkonen stod i ugnen än vad som vore lämpligt när man ska skilja på plast och plåt i köket.
Rejäl rökutveckling i köket.
Trots intermezzot med den brända plastformen kunde vi till slut sätta oss till bords.
Vissa drack cola, andra drack vin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar